Månadsarkiv: september 2014

matte är faktiskt här

Ibland när matte sitter vid datorn och Pectusen sover bredvid. Så lyfter jag på hans baktass och ger den en puss och sätter den sen mot min kind för att känna hans värme mot min kind. Emellanåt håller jag om hans baktass för att känna hans puls, att han faktiskt är här. Och ibland sträcker han sig så långt han kan med tassarna för att känna att matte är faktiskt här <3
Publicerat i Allmänt, Kärlek

Min favorit

Jag brukar säga Min plutt. Min pectus. Min voffe, osv.. Och idag förklarade jag för Pectusen vad jag menar när jag säger så. Han är ju sin egen, så klart :) men han är familj tillsammans med mig. Och när matte säger "min" menar jag att det är för att han är min favorit <3. Han kändes ganska nöjd med det, och lät mig dela kudde med honom en stund efter det :)
Publicerat i Allmänt, Kärlek

En hund en läromästare

Idag på promenad mötte vi en väldigt hundrädd man. Han klev åt sidan och stelnade till som en pinne. Han stirrade ut Pectusen och följde honom med blicken medan vi gick förbi, och förstod inte att han hotade honom genom sitt kroppsspråk. Samtidigt så skickade han ut väldigt obehagliga signaler och energi som gjorde lillplutten ännu mer misstänksam, så han speglade samma tillbaks. Han sa voff och bad den konstiga hotfulla människan att hålla avstånd. En hund är en sann läromästare, för det är precis så här det är. I mötet med dom så speglar dom ens inre balans och energi man sänder ut. Frågan är bara om man har modet att acceptera sanningen om sig själv. Och kan ta till sig av det som speglas tillbaka och vågar ta steget att växa från vad som är. Alla hundar är inte lika känsliga för en människas balans som Pectusen är. Vissa hundar kan stå trygga och försöka överföra sin egen balans till dom som sänder ut konstiga energier och signaler, för att göra människan och andra djur trygga. Medan Pectusen är sån att han speglar vad som kommer emot honom. Han är en läromästare! :). Men han lär sig och utvecklas hela tiden, och kanske kan han en dag när han blir lite äldre stå där trygg och läka andra i deras rädsla och obalans <3
Publicerat i Allmänt, En riddare

Fotokameran på hyllan

När det blir många och långa arbetsdagar så ligger fotokameran på hyllan och den lilla stund som finns över på kvällen delar Pectusen med matte. Vi ligger intill varandra, äter ben tillsammans. Leker med en leksak, kramas och pussas och bara är med varandra. Önskar att det fanns mer tid än så, plutten! Men du ska veta att du får all min tid jag har över. Matte älskar dig! <3
Publicerat i Allmänt, Kärlek

Tålamodsträna :)

Helst av allt så vill Pectusen leka, vara nära, vara tillsammans och göra allt matte+pectus eller husse+pectus. Men samtidigt så är han också lite ensamvarg, och någon som vill ha respekt för den varelse och liv han är. Så vi ger honom utrymme så gott vi kan. Då folk kommer fram och frågar om dom får klappa så säger vi nej, men du kan få ge en godis till honom. Det tycker Pectusen är alldeles lagom kontakt med främlingar, och de vi möter lyser samtidigt upp i sin kontakt med honom även om det inte var att klappa på huvudet dom gjorde. Ibland suckar han, för matte måste alltid kramas och pussas så mycket. Så kanske har jag varit dålig på att ge honom hans utrymme? Men jag brukar kalla det för att tålamodsträna honom :). För som alla vet så ska en grandis ha mycket tålamod som egenskap :). När han sen ligger vid sidan om mig på soffan så brukar han krypa uppåt min famn, och bara man inte ger honom någon uppmärksamhet, som att råka se honom och tycka att det är gulligt när han ålar sig fram längst soffan, så får man ha honom där en stund.
Publicerat i Allmänt